Nu är jag och Ronja i Hunge och hälsar på morfar eftersom hon var hos mormor hela förra helgen då jag och Markus var till Rötviken. Det var jättejobbigt att vara utan henne och vi saknade henne hur mycket som helst... Men det var skönt att ha lite tid ängnat åt bara varandra men som det känns nu så dröjer det ett bra tag tills det händer igen, jag älskar min dotter och hon ska vara med mamma och pappa för det är vi som ska ta hand om henne och det känns inte bra när vi inte har henne hos oss.
Jag har svårt att förstå dom som skaffar barn och sen skiter i att ta hand om dem, för någon kärlek borde de väl känna? En sak om inte alla känner någonting för sitt barn den första tiden, det kan jag förstå för så är det med alla nya individer man träffar. Ju längre man känner dem, ju mer älskar man dem. Men sen att vissa inte alls visar någon kärlek till titt barn, det tycker jag är hemskt.
Men Ronja, mamma och pappa älskar dig och vi vill aldrig aldrig vara utan dig. Du är en del av oss, det vackraste på denna jord.