Jag kan lixom inte förstå när saknaden försvinner.
Jag vill inte att den försvinner, jag vill inte glömma. Bara att den dämpas lite, så att jag kan tänka på dig utan att tårarna rinner.

Jag vill ju krama dig, känna din lukt, skratta med dig..
Jag vill ju dela allt som händer med dig, mina barn, mitt liv och att stort och smått som sker..
Jag hoppas vi ses en dag igen. Gud så mycket du ska få höra då!
Och så många kramar du ska få!

Jag älskar och saknar dig så mycket farmor.